9/11-dogmatikerne og løk-metaforen hos Ibsen

Henrik Ibsen lar sin protagonist Peer Gynt beskrive som en løk helt uten kjerne:

Det var en ustyrtelig mængde lag!
Kommer ikke kærnen snart for en dag?
(plukker hele løgen op)
Nej-Gud om den gør! Til det inderste indre
er altsammen lag,- bare mindre og mindre.-
Naturen er vittig!

I en nylig disputt på forumet KKF ble Ibsens ord nok engang aktualisert nå i mai. Nærmere bestemt i form av de utallige lag med argumentasjon og diskurs som 9/11-dogmatikerne omgir seg med i sine febrilske forsøk på å slå tilbake presset fra dem som vil ha frem sannheten om angrepet på skyskraperne på Manhattan i 2001.

Lett omskrevet ble disse lagene presentert som forsvar for den offisielle fortellingen:

1. Hvis man googler Harrit, kommer det opp titusenvis av treff.
2. Harrit har sluppet til i aviser og TV-program.
3. Selv om hans artikler refuseres, er det tøys at han knebles.
4. Harrit er en konspirasjonsteoretiker.
5. Harrit er ikke en seriøs kjemiker.
6. Plass brukt på Harrit går på bekostning av seriøse forskere.
7. Ordet «nanotermitt» brukes bare i konspirasjonsteorier om 9/11.
8. Nanotermitt kan oppstå etter store branner i skyskrapere.
9. Venstresiden må ikke fusjonere med konspirasjonsbransjen.
10. Drivkreftene i historien kan aldri være skjulte eller løgnaktige.
11. Skeptikere mener sprengstoffet følger logisk av forhåndskjennskap.
12. Harrit hevder å vite mer om stålbygninger enn bygningsteknikere.
13. Kongressen utelot Mossad-vinklingen fordi den var uvesentlig.
14. Mossad-agentene som filmet 9/11 hadde flaks og kjente ikke tid og sted.
15. De 19 arabiske flykaprerne var de som faktisk gjorde det.
16. Om du tror sprengstoff sprengte tårnene er du en konspirasjonsteoretiker.
17. Rigging av sprengstoff i kontorbygg med folk i unndras aldri offentlighet.
18. Ingen 9/11-skeptikere har relevant fagbakgrunn for det de snakker om.
19. Hundretusenvis av bygningsteknikere har analysert kollapsene grundig.
20. Arkitekter og ingeniører leder ikke an i WTC-sprengningsdebatten.
21. Om en teori avviker fra offisiell historie er den en konspirasjonsteori.
22. Alle som plasserer ut sprengstoff i bygg med folk i vil være åpne om det.
23. Kontroversielle teorier er alltid og selvsagt forfeilede.
24. Harrits forskning er ifølge veldig mange forskere elendig.
25. Ingen som finner kontroversielle ting bruker vitenskapelige metoder.

Det vil føre for langt å skulle vise hvorfor alle disse 25 lagene i løken enten er irrelevante eller forfeilede, og det er heller ikke målet med denne artikkelen. I stedet skal artikkelen handle om nettopp denne taktikken, som enten den er bevisst eller ikke, like fullt er en observert taktikk som blir brukt igjen og igjen i kontroversielle saker, kanskje spesielt knyttet til 9/11 og funnet av avansert og udetonert sprengstoff i vrakrestene.

La oss først av alt minnes den nå «gravlagte» rapporten Harrit et al publiserte i det fagfellevurderte vitenskapelige tidsskriftet Chemical Physics Journal i april 2009. Over tretten måneder er gått siden publiseringen, og normal kutyme innenfor vitenskapelig publisering er at et resultat står seg til noen andre forskere publiserer noe annet, som da enten verifiserer eller falsifiserer de første resultatene. Så langt er dette ikke skjedd, og den normale konklusjonen vi lekfolk kan trekke av dette, er at Harrits resultater har vist seg vanskelige å motbevise.

Det vi derimot har sett, er typisk for den etter min mening post-demokratiske og post-rasjonelle post-9/11-epoken. Vi har sett journalister og andre lekfolk kaste seg over rapporten med nedsettende betegnelser og merkelapper. Vi har sett ryktespredning og urbane myter som reiser med lysets hastighet rundt på nettet, der hovedbudskapet er at dette er tøys, tidsskriftet er et tøysetidsskrift, det angivelige sprengstoffet er maling, etc etc.

Selv et halvår etter publiseringen får etpar norske forskere stå frem på TV-skjermen med lettbeint oppgulp fra denne internettbaserte ryktemøllen: Dette er rødmaling, dette er tøyseforskning, dette minner om en semesteroppgave på bachelorgraden. Og i den nevnte post-demokratiske og post-rasjonelle post-9/11-epokens navn satser NRK på at alt dette bare blåser over: Vi kan nevne det, og vise at «forsker står mot forsker», men det er overhode ikke viktig for oss, eller for noen, å komme til bunns i dette.

I realiteten sparker statskanalen på denne måten ballen over til lekmenn, og vi får den ekstreme varianten av løktaktikken som vist over: Den ene ridderen etter den andre rir ut for å forsvare den offisielle myten som er blitt podet inn i oss daglig i bortimot ni år, og de omgir seg med et kvart hundre løklag som er like løse, porøse og substansløse.

Som 9/11-skeptiker kan man da (forsøksvis) tålmodig sette seg ned og svare på hvert og ett punkt som kommer opp, men i hvilken hensikt? Løken er jo nettopp bare en haug med lag, og målet med løktaktikken er simpelthen å utmatte skeptikerne eller å holde dem sysselsatt med rent ut meningsløst sisyfosarbeid: Med det samme du har satt på plass ett substansløst argument, blir det gjentatt noen innlegg lenger nede. Eller en annen ridder i rustning stormer frem, og han har selvfølgelig heller ikke fått med seg at lagene han hadde planlagt å bruke var skåret vekk ett for ett.

Det hele er selvfølgelig til å grine av. Eller i det minste få tårer i øynene.

Det vi har å gjøre med er irrasjonelle mennesker og misologer som for alt i verden vil og ønsker at den offisielle 9/11-myten skal holde vann. Det er derfor de øser som besatt. Men den lekker. Den tar inn vann. Ja, skuta ligger rent faktisk på tyve favner.

Men det er en hemmelighet.

Og på overflaten er alt stille, stille.

Krigen mot demokratiet

Krigens første offer er sannheten, sies det, selv i våre mest tabloide medier. Og i etterkant av 9/11 er det oppstått en amerikansk og med tiden global bevegelse for mer sannhet rundt 9/11-hendelsene. I kjølvannet av 9/11-krigene er denne bevegelsen tilsynelatende også blitt et offer for krigen. Mektige krefter ønsker den nord og ned.

I nordisk sammenheng bør man først og fremst merke seg dr. Niels Harrit ved Nanokjemisenteret ved Københavns Universitet. Normalt ville en forsker med Harrits status være en mann med stor tillit i spørsmål om kjemisk analyse av støv fra bygningskollapser. Men vi lever altså ikke i helt normale tider – vi lever i 9/11-krigenes epoke.

I ni år har mektige krefter sørget for en særdeles ubehagelig mistillit mot alle som vil si noe i offentligheten om 9/11 – det vil si mot alle som vil si noe annet om 9/11 enn at (muslimske) terrorister er onde mennesker og at 9/11-krigene må økes og intensiveres i styrke. Så langt er denne mistillit kommet, at en forsker og fagmann som doktor Harrit slett ikke får trykket sin kronikk med særdeles viktig informasjon om 9/11-kollapsene.

Hvorfor er så denne informasjonen så viktig for den danske og norske offentligheten? Jo, i likhet med de tre skyskraperne på Manhattan, vil også motivasjonen for krigene i Afghanistan og Irak kollapse, dersom Harrits informasjon får spre seg på normalt vis i offentligheten, med utgangspunkt i nanokjemikerens (nå refuserte) kronikk.

Norge og Danmark er alliert med USA, ikke med Afghanistan og Irak. Hensynet til våre alliansepartnere og deres begrunnelser for å involvere NATO i 9/11-krigene trumfer tilsynelatende de ellers øredøvende ropene om ytringsfrihet fra nordiske mediehus og redaksjonslokaler. Ytringsfrihet, har vi nå lært, er friheten til å bryte islams forbud mot avbilding av Profeten. De nordiske tabloidmedienes heseblesende kamp for ytringsfriheten er nå blitt en sivil flanke i de pågående 9/11-krigene.

Dog er ikke Harrits informasjon viktig bare for å få slutt på 9/11-krigene og de velregisserte forsøkene på å motarbeide integrasjon og fredelig sameksistens i våre nordiske samfunn. Den juridiske flanke av 9/11-krigene har nemlig heller ikke ligget på latsiden. Det nyinnførte lovverket i nesten alle land i etterkant av 9/11-hendelsene kan best beskrives som en krig mot demokratiske ytringer og retten til å holde seg med oppfatninger og meninger som ikke harmonerer med mektige krefters meninger.

En krig mot demokratiet er ironisk nok det innenrikspolitiske utfallet i våre nordiske samfunn av de politiske og juridiske endringene i kjølvannet av 9/11. Med alt våre vestlige politikere har utbasunert om spredning av demokrati og demokratiske verdier i de strategisk viktige landene Afghanistan og Irak, er det altså til syvende og sist demokratiet i våre egne samfunn mektige krefter vil til livs.

Denne krigen arter seg i form av refusjoner av bokmanus og kronikker inneholdende viktig informasjon for våre offentligheter. Informasjon velgerne i høyeste grad behøver for å kunne ta informerte beslutninger i forkant av valgene. For det er jo ikke nok å kunne spasere ned til valglokalet; du må også kunne finne, diskutere og forholde deg til relevant informasjon, for eksempel om de kostbare krigene Norge og Danmark deltar i, kriger som allerede har kostet en rekke norske og danske liv.

På gateplan brukes terrorlover mot helt normal demokratisk aktivitet, som demonstrasjoner mot klimautslipp under klimatoppmøtet i København, som fremvisning av Greenpeace-bannere mot genmodifisert mat i samme by, eller som den fredelige utdelingen av løpesedler i Nobel-byen Oslo.

Holdningen politiet håper du skal innta når de bøtelegger løpeseddelutdelere med gigantbeløp som 11.000 per person, er at disse papirpusherne sikkert må ha gjort mer enn bare å pushe papir på uskyldige fotgjengere. Når politiet reagerer såpass hardt, må det ha vært harde tak fra den andre parten også. Men selv om det er menneskelig å tenke slik, har du som menneske og borger også en plikt til å finne ut om det virkelig er sånn.

For du vet jo ikke – når du en måned eller to eller tre etterpå leser om dette i avisen – om det faktisk var slik at de hadde gjort seg fortjent til å miste elleve tusenlapper. Det er bare din tillit til politiets dømmekraft og generelle rettferdighet som får deg til å anta at de bøtelagte gjorde noe annet enn å dele ut papir på gaten.

Fra gaten ser det nemlig helt annerledes ut. Ja, med tillit til de menneskene som delte ut løpesedler på gaten, fremstår politiet som statlige bøller som tramper på grunnlovsnedfelte menneskerettigheter som ytringsfrihet. Og medienes uvilje mot å dekke denne grelle krigen mot frie ytringer i Oslo Freedom Forum og Ny Tid-byens sentrum, fremstår som sensur og medløperi med de statlige bøllene og fascistene.

Krigens første offer er sannheten. Igår sa de på radioen at Aftenposten nok engang var blitt Norges største avis. Det var den også under den tyske okkupasjonen.

Påskekrim: Niels Harrit og MP Pileni

DETTE HAR SKJEDD:

Vi husker Niels Harrit – den danske nanokjemikeren fra Københavns Universitet – kom ut med sin rapport Active Thermitic Material Discovered in Dust from the 9/11 World Trade Center Catastrophe i april ifjor, og at det norske forskningsnettstedet Forskning.no ikke ville skrive om saken til tross for at deres danske søstersite Videnskab.dk kjørte en serie artikler om dette oppsiktsvekkende funnet av sprengstoffrester og udetonert militært sprengstoff i støvet fra WTC-eksplosjonene.

Både i Danmark og Norge er det sånn at mer allmenne medier som TV-stasjonene og tabloidavisene ikke dekker tungt vitenskapelig stoff medmindre slike som Forskning.no eller Videnskab.dk først gir tommelen opp, trolig fordi journalister generelt sett ikke kan veldig mye om naturvitenskap eller forskning i det hele tatt. Mye av deres dekning blir dermed avhengig av forskningsnettstedene, og i ytterste konsekvens kan det stå på én enkelt person, som i Norge sist april, da det sto på «Skepsis»-grunnlegger og tidligere forskning.no-fagredaktør Erik Tunstad alene.

Før påske i 2009 nektet forskning.no plent å skrive om nanotermitt, og den eneste artikkelen som var å finne var en påskete artikkel om nanosolkrem.

På nettsidene til «Foreningen Skepsis», som Tunstad i sin tid stiftet, ble det for nøyaktig et år siden idag noe panisk skrevet om Forskning.nos søsternettsted, som man håpet ikke var en seriøs side a’la Forskning.no:

Beklager dobbelposting. Men jeg tok en tur over til JREF og ikke overraskende er dette søppelvitenskap. Videnskab.dk (håper ikke dette er en seriøs side a la forskning.no) snakker om peer-review artikkel og det ser ut til at den eneste peer-reveiw som har blitt foretatt var av forfatternes evne til å betale for spalteplassen.

Først da Videnskab.dk publiserte sin såkalte debunking av Harrits rapport, ble «Skepsis» og følgelig også Forskning.no interessert i nanotermitt. Da ble det publisert en triumferende artikkel om at nanotermittfunnet bare var sprøyt, at sjefredaktøren ikke hadde lest artikkelen og at den ble publisert uten hennes tillatelse. Ja, sjefredaktør Marie-Paule Pileni valgte sogar å ta sin hatt og gå, altså trekke seg fra redaktørjobben i The Open Chemical Physics Journal, i løpet av mailkorrespondansen med Videnskab.dks journalist, som hun hevder var den første som fortalte henne om Niels Harrits artikkel i det vitenskapelige tidsskriftet hun til da var sjefredaktør for.

DET BLIR SELVSAGT ENDA VERRE:

Men dette er bare forsmaken. Professor Pileni hevder nemlig ifølge Videnskab.dk at hun ikke har kvalifikasjoner til å vurdere det faglige innholdet i professor Harrits artikkel om WTC-støvet – samtidig som hun bombastisk erklærer at artikkelen aldri skulle vært publisert i hennes vitenskapelige tidsskrift.

De fleste som har kommentert akkurat dette og som har kikket på professor Pilenis CV, mener imidlertid at hun var mer overkvalifisert og muligens også inhabil i forhold til å vurdere rapportens eksplosive innhold.

Blant en masse militærforskning på nanomaterier og eksplosive pulvre for kontrollert rivning og militære formål gjennom 1990-tallet og 2000-tallet, finner vi hennes fem år ved Société Nationale des Poudres et Explosifs (SNPE) fra 1990 til 1994.

Og det hele blir enda mer merkelig når vi tar med at professor Pilenis tidligere arbeidsgiver SNPE i Toulouse i Frankrike var ett av 2-3 kjente laboratorier i 2001 som produserte det militære sprengstoffet nanotermitt, samt at selvsamme SNPE i Toulouse fredag 21. september 2001 – knappe ti dager etter angrepet på World Trade Center – ble totalskadet i en gigantisk eksplosjon som drepte 29 mennesker, skadet 2500 mennesker alvorlig og førte til 8000 lettere skader på personer i området rundt SNPE-anlegget, der 2/3 av byens vinduer ble smadret av eksplosjonen. En eksplosjon som også kunne høres 80 kilometer fra SNPE.

FOR Å OPPSUMMERE:

Hvis vi tenker oss at WTC faktisk ble sprengt med bl.a nanotermitt, som professor Harrits rapport synes å godtgjøre, og det stemmer at SNPE i Toulouse var en av ytterst få produsenter av militær nanotermitt, er det da helt utenkelig at sprengningen av SNPE-laboratoriet ti dager etter WTC-sprengningen kan ha vært noe annet enn et hendelig uhell?

Standardinstituttet NIST i USA var ansvarlig for testingen og utviklingen av nanotermitt i Statene, men da World Trade Center ble forvandlet til støv, slo det ikke NIST at de burde undersøke dette støvet for spor av nanotermitt? Og den kvinnelige professoren som var redaktør for det vitenskapelige tidsskriftet som publiserte professor Harrits rapport om funn av nanotermitt i det samme støvet fra WTC, trekker seg med øyeblikkelig virkning og under dramatiske omstendigheter etter en e-post fra en dansk forskningsjournalist, og så viser det seg at hun har jobbet for en fransk lab som laget nanotermitt og som ble sprengt i lufta i en uoppklart gigantisk eksplosjon ti dager etter WTC-eksplosjonen?

Hva er oddsen?

PS: Hvis du sitter med mer info om noe av dette, enten for å belegge eller avkrefte det, oppfordres du herved til å kommentere denne artikkelen. Det kan være nøkkelen til WTC-mysteriet ligger i Frankrike.

«Kalde fakta» (TV4) om 9/11 og sannhetsbevegelsen

NB! I klippet under hevdes det at fru Pileni var den som skulle faktasjekke Harrits nanotermitt-rapport. Dette stemmer ikke. Rapporten ble faktasjekket på vanlig måte av fagfeller, mens Pileni dengang var redaktør for tidsskriftet. Hun velger å trekke seg fra stillingen med det samme en dansk journalist ringer henne i april 2009 for å snakke om artikkelen. TV4 fremstiller det hun sier – «I resigned» – som at hun avfeide selve artikkelen, mens «I resigned» jo betyr «jeg trakk meg».

Videre hevder en anonym svensk ekspert at man kan finne rester av nanotermitt overalt der det er stål og betong og støv fra disse materialene. Det stemmer selvsagt ikke, og i tillegg handler ikke nanotermitt-rapporten til Niels Harrit om rester, men om aktiv og ureagert nanotermitt, altså sprengstoff som fortsatt er brukbart som sprengstoff. Du finner ikke et høyteknologisk laboratoriesprengstoff overalt der det er stål og betong og litt støv, det er en absurd påstand.

Dokumentarfilmen det snakkes om i programmet er «Loose Change». Den har kommet i 4 versjoner siden 2005, og den absolutt beste og mest påkostede – som også selges og leies ut på DVD og vises på amerikanske kinoer – er den siste: «An American Coup». Denne filmen kan du se gratis på vår underside Dokumentar.

Klassekampen om Griffin og fredsprisen

Klassekampens Hans Petter Sjøli skriver 11. juli om fredsprisnominasjonen av professor David Ray Griffin og bevegelsen for sannhet etter 11. september 2001 (PDF).

For undertegnedes del foregikk intervjuet per mail, så selv om journalistens valg av sitater denne gang ikke var så aller verst, kan de faktiske spørsmål og svar gi litt utfyllende informasjon for leseren:

Fra Hans Petter Sjøli <hansp@klassekampen.no>

Hei Viddal,

vi snakket på telefonen nettopp.

Hei, Hans Petter…

Vel, her er noen få spørsmål som jeg håper du kan svare relativt kort på:

1. Hvorfor har Griffin og 9/11 Truth-bevegelsen gjort seg fortjent til fredsprisen?

Griffin og bevegelsen for sannhet etter 11. september vil nok neppe få fredsprisen med Jagland ved roret, men hvis disse nominerte kandidatene har rett, er 11. september nøkkelen til krig og fred i Afghanistan, Pakistan og Irak. Griffins mål er en uavhengig granskning av 11. september for å få besvart de mange spørsmålene og uoverensstemmelsene.

2. Hvem står bak nominasjonen?

Jeg kjenner ikke til årets nominasjon i detalj, men her er i alle fall signaturene for fjorårets nominasjon:
http://www.911truth.no/wp-content/uploads/nobel-peace-prize-nom-2008-b.pdf

3. Dere blir beskyldt for å støtte den ultimate konspirasjonsteorien. Hva er det storsamfunnet ennå ikke har forstått om hendelsene 9/11? Og hvorfor?

I virkeligheten er «vi» mer avvisende enn støttende til «konspirasjonsteorier», idet vi avviser konspirasjonsteorien om det største terrorangrepet noensinne, at Osama bin Laden og ekstreme islamister skulle stå bak dette. Professor Griffins bestrebelser går i stor grad ut på å falsifisere – bevise feil – denne offisielle konspirasjonsteorien slik den er lansert av politikere og massemedier.

Det avisleserne og TV-seerne ofte ikke har fått med seg, er i korte trekk at en tredje skyskraper ble demolert i tillegg til Tvillingtårnene uten hjelp av et angripende fly, at titalls/hundrevis av øyenvitner/brannmenn meldte fra om eksplosjoner i tårnene, at det er funnet sprengstoffrester (detonert og udetonert) i støvet fra World Trade Center (publisert i vitenskapelig tidsskrift – www.911truth.no/harrit-2009.pdf), samt at Mossad-agenter ble ettersøkt, arrestert og mistenkt i New York 11. september 2001. Mossad er navnet på den militære etterretningen i Israel. Både eksplosjonsvitnemålene og Mossad-vinkelen ble forlatt eller lagt lokk på fra og med dag 2, 12. september 2001, og der har du altså hvorfor.

4. Kan 7/7 også være satt i scene av mektige krefter i USA/Storbritannia for å legitimere krigen mot terror/Afghanistan/overvåkingssamfunnet?

Keith Vaz meldte på 4-årsdagen for 7/7 at Underhuset nå skulle igang med den hittil største offentlige granskningen av Londonbombene, i praksis fra og med september i år. De som spekulerer snakker om britisk militær etterretning og/eller Mossad, men også her er hovedkravet fra den organiserte og dominerende delen av sannhetsbevegelsen at vi må få en *uavhengig* granskning av hendelsene.

Hvis du ikke bare skal skrive om hvor rare disse gruppene er, kan du jo tygge litt på spørsmålet om Underhuset noensinne ville konkludert med at den britiske stat var involvert i drap på egne velgere og skattebetalere? Dette er bakgrunnen for at både J7-kampanjen og overlevende som Rachel North nettopp ønsker en uavhengig granskning, fremfor en granskning utgått av Underhuset eller Parlamentet.

«Vi kan starte med 7/7 – Londonbombene – der et minnesmerke ble avduket i Hyde Park igår. Samtidig erklærte lederen for Innenrikskomiteen – House of Commons Home Affairs Committee – Keith Vaz ifølge Associated Press, The Telegraph, Ananova og en rekke andre medier at et panel vil ta fatt på en ny og mer omfattende granskning av 7/7-terrorbombingene.» (911truth.no 8. juli)

Med vennlig hilsen
Torstein Viddal
sekretær i 9/11 Truth Norge

World Trade Center sprängdes

Ny vetenskaplig undersökning konstaterar rester av högteknologiska sprängämnen i stoftet.

Nio internationella forskare, inklusive danske kemisten Niels Harrit, hävdar i en ny artikel att flera ton nanotermit, som ingår i högteknologiska sprängmedel, användes för att spränga de tre World Trade Center-skraporna.

Det har tagit nästan två år att färdigställa studien som sammanfattar och utreder förekomsten av sprängämnen i resterna av de tre byggnaderna, det vill säga tvillingtornen och den 47 våningar höga World Trade Center 7-skrapan som föll samma dag.

Steven Jones är professor i teknisk fysik och en av författarna till artikeln som publicerats i The Open Chemical Physics Journal. Det var han som först undersökte stoftet från WTC och fann nanotermiten i det. Efterhand har andra ingenjörer och vetenskapsmän satt sig in i frågan, även i Norden:

Niels Harrit är lektor i kemi vid Köpenhamns universitet och medförfattare till artikeln. En gång i månaden föreläser han om den tredje skyskrapan, WTC7, som rasade på eftermiddagen efter tvillingtornen. Att den 47 våningar eller 186 meter höga byggnaden plötsligt totalkollapsade på under sju sekunder har varit en ögonöppnare för honom och många andra.

Han betonar under föreläsningarna nanotermiten, ett kemiskt ämne av högteknologiskt slag som kan användas vid rivningar av stålkonstruerade höghus och han och medförfattarna menar att flera ton av det använts för att spränga WTC-komplexet.

Termit är en blandning av aluminium och olika metalloxider. Det uppfanns 1893 och har bland annat använts för svetsning av järnvägsspår och i brandbomber. När ämnet reagerar utvecklas en enorm värme och dessutom bildas järn med en temperatur på uppåt 2 500°C. Detta järn kan då smälta annat järn och därmed kapa bärande strukturer vid rivningar.

Nanotermit är en nyare uppfinning och innebär att partiklarna är mindre och att höga temperaturer uppnås fortare. Det innehåller mer energi än dynamit och kan användas som raketbränsle. Nanotermiten kan också blandas med andra ämnen och bli till mycket effektiva sprängämnen.

De största av de röda och grå partiklarna oreagerad nanotermit som påträffats i materialet från Ground Zero mäter nästan 1 mm och kan ses med blotta ögat.

Forskarna antar att ämnet använts både för att smälta och för att spränga bärande strukturer och det förklarar då den smälta metall som rann ut från det södra tornet minuterna före kollapsen. När husen sedan sprängdes utlöstes enligt forskarnas teori en serie noggrant koordinerade explosioner.

Artikelförfattarna uppskattar att mellan 10 och 100 ton nanotermit använts och utesluter därmed det att sprängämnena skulle kunna ha fraktats ombord flygplanen. De måste redan ha varit riggade i byggnaderna.

I den vetenskapliga artikeln varken kan eller vill man dra några slutsatser om hur eller av vem sprängämnena placerats i byggnaderna. Om man efterlyser något så är det en ny oberoende undersökning av omständigheterna som omger attackerna den 11 september 2001.

I Danmark får Niels Harrit representera upptäckten i nyhetssändningarna och såväl vetenskapliga tidskrifter som de största dagstidningarna skriver om det.

Om dessa uppgifter slår ned som en blixt från klar himmel för en svensk läsare så har dock höga röster länge höjts världen över i hopp om att få till stånd en ny oberoende undersökning av vad som verkligen hände den ödesdigra dagen.

Tiotusentals arkitekter och andra ingenjörer, akademiker, piloter, brandmän och ögonvittnen ingår i kvalificerade intressegrupper inom den så kallade 9/11 Truth-rörelsen och betydligt många fler deltar som lekmän.

Niels Harrit understryker i en lång nyhetsintervju på danska TV2 att det nu inte längre går att blunda för det vetenskapliga faktum att komplexet sprängdes: «Vi har funnit det. Det är oreagerad termit», konkluderar han.

Ännu är det för tidigt att bedöma följderna av den laddade artikeln.

WTC7: Byggnaden som sprängdes

Det är över sju år sedan attackerna i USA i vilka runt 3 000 personer miste livet. Bilderna av tvillingtornens kollapser har etsat sig fast i våra minnen, men vad alla kanske inte minns är att en tredje skyskrapa rasade i New York samma dag.

World Trade Center 7, eller The Salomon Brothers Building som den också hette, var 47 våningar hög och låg drygt 100 meter från det fallna WTC1. Den hyste finansiella institut och bankkontor men även CIA och USA:s underrättelsetjänst Secret Service. 

Tjugo över fem på eftermiddagen, sju timmar efter tvillingtornen, kollapsade även WTC7. Raset var fullständigt symmetriskt och skedde på under sju sekunder, det vill säga i närmast fritt fall och oberoende experter är idag överens om att det verkar röra sig om en professionellt genomförd rivning.

Fler och fler människor världen över är idag övertygade om att attackerna den 11 september 2001 var ett insiderjobb, planerat och genomfört av en ekonomisk och politisk elit för att utgöra svepskäl för såväl inrikes- som utrikespolitiska åtgärder inklusive invasionerna av Afganistan och Irak. CNN har presenterat undersökningar enligt vilka en av tre amerikaner tror det.

Teorierna möter vi i dokumentärer som Loose Change och 9/11 Press for Truth, och det är bara en tidsfråga innan dessa blir stora samtalsämnen. I dessa produktioner ställer ögonvittnen, offrens anhöriga och vetenskapliga experter frågor som aldrig blivit besvarade och tankeväckande uppgifter uppdagas. 

Ingenjörer, andra akademiker, piloter, brandmän, anhöriga och till och med kändisar mobiliserar sig i olika nätverk för att upplysa om hur allmänheten blivit förd bakom ljuset. 

Arkitekten Richard Gage är initiativtagare till Architects and Engineers for 9/11 Truth. Han motsäger den officiella teorin och visar att de tre skyskraporna inte hade kunna rasa utan hjälp av termit, ett kemiskt ämne som används vid rivningar och som konstaterats i spillrorna av WTC. Termit uppnår när det reagerar mycket höga temperaturer och används för att smälta och kapa bärande strukturer vid demoleringar av stålkonstruerade höghus.

Fastän alla är överrens om att bränderna i WTC inte var tillräckligt varma för att smälta metall, påträffades stora pölar av smält järn under rasmassorna.

Förklaringar till dessa finns inte i de officiella rapporterna, som inte alls nämner upptäckterna av termiten och som inte heller uppmärksammar de explosioner som rapporterats både före och efter flygplanskrascherna, även i källarplanen. 

Gage menar att de officiella rapporternas teori om en aldrig förut påträffad ”progressiv kollaps orsakad av brand” är en lögn. De statliga utredare som påstår detta kan dessutom inte påvisa bränder på mer än tio av de 47 våningsplanen. 

Aldrig någonsin, varken före eller efter, har en stålkonstruerad byggnad kollapsat på grund av brand. Det finns ett överväldigande antal exempel på stålkonstruerade höghus som varit totalt övertända och utbrända men vars stålskelett inte rubbats. 

Även på närmre håll finner vi gedigna ifrågasättanden av den officiella versionen. Niels Harrit är lektor i kemi vid Köpenhamns universitet och har, liksom Gage, vinnlagt sig om att undersöka byggnadernas kollapser utifrån ett strikt vetenskapligt perspektiv utan att blanda in några konspirationsteorier. 

För att tydligt visa att något inte stämmer med förstörelsen av World Trade Center så väljer han också WTC7, byggnaden som alltså inte träffades av något flyplan och stod mer än dubbelt så långt bort från tvillingtornen som till exempel Deutsche Bank Building, som klarade sig lindrigt i jämförelse. 

Harrits argument är desamma som Gages och han betonar det absurda i byggnadens symmetriska ras på 6,4 sekunder med en liknelse som åkallar grundläggande vetenskaplig skepsis: ”Hade man kunnat stå på 47:e våningen och kasta ett äpple ut genom fönstret i det ögonblick då kollapsen började, då skulle äpplet ha träffat marken samtidigt som taket.”

Om ovan nämnda explosioner och påträffade termit inte räcker för att väcka misstankar om oegentligheter, så kanske följande pikanta kuriositet kan bidra till åtminstone ett höjt ögonbryn: Både CNN och BBC rapporterade om kollapsen av WTC7 en halvtimme innan den verkligen inträffade.

När BBC:s korrespondent Jane Standley rapporterar live ser vi ett rykande Ground Zero i bakgrunden men även den byggnad vars kollaps hon bekräftar. Någon minut innan byggnaden verkligen faller börjar sändningen att flimra och kontakten bryts.

På frågan om varifrån man fick uppgiften om en så pass oväntad kollaps som denna har BBC inte kunnat lämna ett definitivt svar. Så sent som år 2007 föll BBC World News nyhetschef Richard Porter för trycket och uttalade sig. Han skrev då att förutsägelsen på sin höjd var ett journalistiskt misstag och att alla originalband från den dagen var bortslarvade och därför inte kunde kontrolleras.

Banden har sedan dess återfunnits men frågorna består: Var den elfte september 2001 ett insiderjobb? 

Dansk film: Bygning 7

Danmark har nu også produceret en film om 9/11, med lektor på Københavns Universitet, Niels Harrit, skuespillerne Flemming Jensen og Jesper Klein, ex-Gasolin-musikeren Franz Beckerlee og mange andre:

Kendte danskere tror ikke på den officielle 9/11-historie.

BYGNING 7. Ikke kun amerikanske statsborgere, professorer, piloter, arkitekter, ingeniører, sprængstof- og nedrivningseksperter, tidligere CIA-folk og notabiliteter står nu frem én efter en og nægter at tro hvad vore ledere og medier har fortalt os om 11. september 2001 og stadig fortæller os.

Én efter en kræver nu også kendte danskere en tilbundsgående og ny undersøgelse af, hvad der skete denne skæbnesvangre dag, der jo som bekendt i daglig tale bærer benævnelsen ’9/11′.

Se Otto Krog-videoen fra RS TV Produktion om 10 kendte danskere, der ikke tror på den officielle 9/11-historie.

De 10 kendte 9/11-sandheds-søgere er:

1) lektor Niels Harrit,
2) sanger Ivan Petersen,
3) skuespiller Flemming Jensen,
4) Gasolin-guitarist Franz Beckerlee,
5) bassist Peter Ingemann,
6) præst Flemming Pless,
7) teolog Gitte Berg,
8) skuespiller Jesper Klein,
9) læge Inge Genefke og
10) filminstruktør Lotte Svendsen.

Se og hør hvorfor på 46 minutter.

Kapitelplakater:
02.35 – Hvem vil gerne vide mere om 9/11?
05.10 – Bygning 7
06.55 – Frygten, angsten, fortielsen og løgnen.
11.10 – Mekanisk beskadigelse og brand?
13.40 – Lukketheden, troværdigheden, tavsheden, fupnummeret, aggressionen, fjendebilledet og feje aber.
18.30 – Kontrollerede nedrivninger, sprængstoffer, eksplosiver og tiden det kræver.
20.15 – Parallellerne, ligegyldigheden, utrygheden, konspirationen, katastrofen og torturen.
26.05 – Vagthunden er død.
28.05 – Hvis ikke det var al-Qaida, hvem var det så?
30.45 – NIST, det amerikanske teknologiske institut, kom med en redegørelse om bygning 7 i august 2008.
32.25 – Demokratiet, er det i fare?
34.35 – Hvordan forklarer NIST så, hvordan bygning 7 kunne styrte sammen?
35.35 – Hvad kom der så ud af 9/11? Hvem fik gevinsten?
38.35 – Hvis NIST har ret i deres rapport, hvad burde så være konsekvensen?
39.55 – Er 9/11 et nyt Pearl Harbor?
41.35 – Kan det nytte noget at oplyse om 911?
44.25 – Hvorfor ignoreres disse fakta af DTU, Teknologisk Institut, forsikringsselskaber og undervisere i stålkonstruktioner?
46.00 – Der kom ingen reaktion fra DTU, Teknologisk Institut, forsikringsselskaber eller andre instanser.

Filmen på Google Video er produceret i sommeren 2008 af Otto Krog, RS TV Produktion, Thomas Laubsgade 12A, Baghuset 2100 Kbh Ø.

Filmen burde vises på alle danske tv-kanaler. Det sker ikke. Hvorfor?